Årlig registeruppföljning av svenska militära utlandsveteraner

På uppdrag av Försvarsmakten genomför vi registerstudier på svenska militära utlandsveteraner som varit på internationell insats sedan 1990. Syftet med dessa studier är att undersöka och följa upp tillståndet hos svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats.


Årligen utkommer en rapport med fokus på antingen psykisk ohälsa, fysisk ohälsa eller sociala utfall. Efter tre år börjar cykeln om.


Studierna genomförs genom länkning av befintliga register vid Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån till Försvarsmaktens register över militär personal som tjänstgjort utomlands och till Rekryteringsmyndighetens/ Krigsarkivets data över mönstrande. Samtliga analyser utförs på avidentifierade data och resultat presenteras på gruppnivå för att skydda individernas integritet. Etiskt tillstånd för studierna har erhållits från den Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.


Projektledare och vetenskapligt ansvarig är professor Martin Neovius, VD för Aux Analysis AB.






Svenska militära utlandstjänstgöringar 1990-2018

Från 1990 till 2018 genomförde drygt 28 000 svenskar militär utlandstjänstgöring. I början av 1990-talet dominerade Mellanöstern, främst Libanon, som insatsområde, varefter insatser på Balkan kom att utgöra det huvudsakliga insatsområdet i ett decennium. Från och med årsskiftet 2001/2002 bidrog Sverige med trupp till insatsen i Afghanistan (ISAF), där den svenska närvaron ökade årligen fram till 2012, då insatser i Afghanistan utgjorde 90% av de svenska militära utlandstjänstgöringarna. År 2014 och framåt har svenskar genomfört mellan 500 och 1000 militära utlandstjänstgöringar årligen, med Afrika som huvudsakligt insatsområde.






Veteranerna före utfärd

Jämfört med individer från allmänbefolkningen som matchats på kön, ålder och mönstringsår (Kontrollgrupp 1) hade veteranerna högre poäng på både begåvningstestet och den psykologiska utvärderingen vid mönstring. Veteranerna hade dessutom en mindre andel sjukvårdstillfällen för psykisk ohälsa före utfärd. Detta beror på att militär utlandstjänstgöring föregås av en urvalsprocess där endast vissa individer ur allmänbefolkningen bedöms lämpliga för uppgiften.






Veteranerna efter hemkomst


Allmänt god hälsa bland veteraner
I dessa studier kan vi inte finna belägg för att psykisk eller fysisk ohälsa efter hemkomst från internationell insats skulle vara ett stort problem på gruppnivå bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2018.


Tvärtom uppvisar veteranerna generellt en likartad eller bättre psykisk och fysisk hälsa utifrån de studerade registerbaserade utfallen. Detta skulle kunna förklaras av att den matchade designen reducerar men inte lyckas eliminera effekten av den väldokumenterade ”healthy soldier effect”, det vill säga effekten av att de individer som väljs ut för militär utlandstjänst utgör en grupp ovanligt friska individer.


Högre risk första året efter hemkomst
Vissa resultat utgör dock undantag från detta mönster. Även om den allmänna dödligheten var lägre bland veteranerna än kontrollerna så uppvisar veteranerna under första året efter hemkomst en något högre frekvens dödsfall på grund av externa orsaker (skador, olyckor, självmord), likt veteraner från andra länder.


Det kan därför vara viktigt att anhöriga, Försvarsmakten och samhället i stort är särskilt uppmärksamma på den psykiska hälsan bland veteraner just första året efter hemkomst.


Cancer bland kvinnor
Vidare uppvisar kvinnliga, men inte manliga, veteraner en högre cancerrisk efter hemkomst jämfört med kontrollerna, främst på grund av livmoderhals-, bröst- och hudcancer. Ytterligare studier behövs för att utreda orsaken till detta.


ALS
Veteranerna uppvisar också en högre risk för den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS) efter hemkomst jämfört med kontrollerna. Det är oklart huruvida exponeringar under militär utlandstjänstgöring orsakar ALS eller om överrisken förklaras av andra faktorer.


Våldsbrott & skilsmässa
Avseende sociala utfall visar studierna att veteranerna begår våldsbrott i likartad utsträckning jämfört med kontroller från allmänbefolkningen. Skilsmässor efter hemkomst från internationell insats är däremot vanligare bland veteraner.




I figuren ovan visas veteranernas risker för olika utfall jämfört med motsvarande risker bland de två kontrollgrupperna. De relativa riskerna representerar riskkvoter: en relativ risk >1 innebär att veteranerna har en ökad risk för utfallet ifråga, medan en relativ risk <1 innebär en lägre risk; en relativ risk på 2 innebär fördubblad risk, en relativ risk på 0.5 innebär halverad risk. Morrhåren i figuren är så kallade 95-procentiga konfidensintervall. Om dessa morrhår korsar referenslinjen 1 (=ingen riskskillnad) går det inte att säkerställa riskskillnaden statistiskt.


Kontrollgrupp 1 = Individer som genomfört mönstring och möjligtvis militär utbildning men inte militär utlandstjänst. Matchade till veteranerna på kön, födelseår och födelseland.


Kontrollgrupp 2 = Individer som genomfört mönstring och möjligtvis militär utbildning men inte militär utlandstjänst. Matchade till veteranerna på kön, födelseår, födelseland, begåvning, psykologutvärdering, självrapporterad psykisk ohälsa, kroppsmasseindex (BMI), civilstånd, tidigare skilsmässa, vård för självmordsförsök/självskada, läkemedelsbehandling för depression, ångest eller hjärt-kärlsjukdom, samt slutenvård för hjärt-kärlsjukdom.